Indirekt har malmökonservatoriet kunnat göra en kammarmusikalisk insats genom att vissa lärare gett konserter i staden. Under 1960-talet bildades t ex Kammarmusikföreningen -61 av flöjtisten Bertil Melander och klarinettisten Bertil Norén, båda anställda i Konserthusstiftelsens orkester. De gjorde verkligen skäl för den tidens titulatur för orkestermusiker: kammarmusiker. Dessutom ville de och några likasinnade spelsugna som avkoppling från långkörare som ”My fair lady” mest för nöjes skull spela just kammarmusik. Det blev också ganska vanligt att deras samvaro mynnade ut i konserter. Under åren 1961-1969 bevistade jag som ”intresserad” – ibland som recensent – 26 konserter och har bevarat programmen, som nu återges som bilaga. Det var bl a här som konservatoriet kunde räcka en hjälpande hand genom att ordna med notmaterial, trycka program och ställa sin konsertsal kostnadsfritt till förfogande. Åtskilliga av de medverkande musikerna var för övrigt lärare vid konservatoriet, så om man så vill, kan man se den gamla konsertverksamheten i konservatoriet som återuppstånden.
Kammarmusikföreningen -61 blev tyvärr inte så långlivad, den konserterade sporadiskt de sista åren under 1960-talet men som Bertil Norén erinrade sig självdog den 1969.
Nedan följer några utdrag ur Bertil Noréns klippsamling, som visar lokaltidningarnas positiva inställning till de ambitiösa musikernas initiativ och berömvärda utförande av de ofta udda programmen, som i något fall för en obotlig romantiker blev för mycket av det goda.
KAMMARMUSIKFÖRENINGEN -61
UNDER DETTA SAKLIGA namn framträder ett välkommet och ovanligt inslag i Malmös musikliv. Det är musiker i Stiftelsen Malmö Konserthus’ orkester som i medvetande om ”att möjligheterna för orkesteranställda musiker till solistframträdanden och kammarmusikspel är ytterst begränsade” beslutat att på eget bevåg och som man kan förmoda helt utan ekonomiskt vederlag anordna ”inte konserter men – några spelkvällar av mer okonventionell karaktär på Konservatoriet vid Fridhemsvägen”. Intet kunde vara mera välbetänkt.
FÖRSTA FRAMTRÄDANDET blir måndagen den 11 december kl 20, och därvid kommer en trio för flöjt, violoncell och piano av Martinu, Stravinskijs tre stycken för soloklarinett, Fallas folksånger för cello och piano, sånger av Brahms och Wolf, ett divertimento för trumpet, trombon och piano (!) av Boris Blacher att spelas. Här märker man redan en fin triumf som dessa ambitiösa Malmömusiker kan leva högt på: att i sina egna led sammanställa instrumentkombinationer som är mycket svåra att hitta utanför t ex radions intressesfär, och just därigenom kan programmen ges färgrik och okonventionell prägel.
PROGRAMMET denna första gång tyder också på ett lovvärt intresse för moderna verk men saknar inte kända mästare, och genom att låta sina originella uppbåd framföra musik av skilda stilarter kommer Kammarmusikföreningen -61 att på ett välgörande sätt komplettera de arrangemang som redan finns i Malmö – någon trängsel på marknaden behöver ju inte befaras! Detta, och inte minst denna initiativkraft, är ett hälsotecken som bådar gott även för Stiftelsens orkestrar.
HANS ÅSTRAND (KvP 1961-12-09) (SDS i dec 1961)
GOD START
KAMMARMUSIKFÖRENINGEN -61, bildad i säsongens elfte timma, kunde glädja sig åt en relativt stor premiärpublik, när den i går introducerade sig med konsert i Malmö Musikkonservatorium. Av programmet att döma vill man tydligen låta mera ovanliga instrumentkombinationer komma till tals och ge Konserthusstiftelsens musiker tillfälle att ge utlopp för sina högst lovvärda ambitioner.
EN TRIO för flöjt, cello och piano av Bohuslav Martinu blev en spirituell konversation mellan Bertil Melander, René Forest och Otto Kern med ett tonspråk som endast diskret antydde sin 1900-talskaraktär. Denna välturnerade spelöppning blev på sitt sätt signifikativ för hela programmet. De instrumentala inslagen var genomgående diverterande och fick ett utförande som efterhand gav en allt högre publikstämning. Bertil Noréns skickligt återgivna Stravinskys vitsiga Tre stycken för soloklarinett och René Forests med utsökt ton presenterade de Fallas Suite Espagnol i vilken han, utmärkt sekunderad av Otto Kern i dansrytmerna, minns man gärna.
I NÅGRA SÅNGER av Wolf och Brahms sjöng sig Olav Gerthel småningom varm, bäst lyckades han med Brahms’ älskliga ”Sonntag”. Slutligen spelade Jan-Olov Hjelm, Roger Lindberg och Otto Kern Boris Blachers jazziga Divertimento för trumpet, basun och piano, och detta spralliga stycke gav de nämnda herrarna goda möjligheter att visa sin utmärkta standard. En särskild blomma vill man överräcka till pianisten för hans utomordentligt fina behärskning och omutlighet i de rytmiskt synnerligen intrikata partierna i de båda sista satserna.
GUNNAR SJÖQVIST (Kv P 1961-12-12)
ATT MUSIKER har musik till hobby är väl inte direkt ovanligt, men det skall verkligen glödande intresse till att efter sådan erkänt pressande tjänstgöring som Malmöorkesterns musiker har inte minst just nu, sätta sig till kammarmusikrepetitioner och sedan ge en så originell konsert som Kammarmusikföreningen -61 gjorde ute på konservatoriet.
ORIGINALITETEN är naturligtvis ett av denna förenings bästa vapen, och Hindemiths sonat för bastuba och piano fyllde alla krav i den vägen, men också högt ställda musikaliska krav, med en så skicklig , fint fraserande blåsare som Aldo Johansson. Bertil Noréns val av Lille Bror Söderlundhs ”Liten svit” för klarinett och piano vittnar kanske om hur snål repertoaren är, men han blåste med verklig finess Men lyckligtvis är det inte bara fråga om originalitetsjäkt: Herbert Konvickas och Otto Kerns framförande av Beethovens vårsonat blev ett kräset verk i kräset utförande, snabba tempi men spelskickliga manér. Kern drog för övrigt tyngsta lasset, med pianostämman i dessa tre verk, och med bravur.
BERTIL MELANDER gav ytterligare prov på sin förnämliga inlevelseförmåga i så moderna klassiker som Varèses ”Density 21.5” för soloflöjt, och höjdpunkten blev Brahms trio för piano, violin och horn, där Kåge Dominique övertog pianot, Helge Duvander violinstämman och Karl-Axel Glennstad blåste horn, mycket skönt f. ö. Allt höll inte behärskningen, men det motiverar ju just föreningens verksamhet.!
HANS ÅSTRAND (KvP 1962-03-17)
I Malmö Musikkonservatoriums konsertsal hade Kammarmusikföreningen -61 påtorsdagsaftonen samlat en visserligen inte imponerande men en desto mera intresserad publik att avlyssna ett program som ifråga om variationer inte lämnade mycket övrigt att önska. Sammanställningen Händel –Peterson-Berger, Bo Nilsson –Poulenc omspänner inte bara i tid utan också i stil stora möjligheter både för agerande och publik.
Georg Friedrich Händels Sonata i g för oboe och piano – eftersom cembalo inte stodatt uppbringa – blåstes av oboisten Hermann Gibhardt med Otto Kern vid klaveret. Hr Gibhardt har vid tidigare framträdanden både som solist och i orkestersammanhang visat sig vara en utmärkt tekniker med stor behärskning rent tonbildningsmässigt och dessutom äger han en helt avundsvärd andningsteknik, vilken han också demonstrerar med stor virtuositet. En sak som han emellertid till en viss grad bortser från är nyanserna – det blev till övervägande delen en presentation av sonaten i genomgående mf-klang. Otto Kern gjorde vad som stod i hans makt att få någon avsatsverkan.
Karl-Gustav Lindström hade gjort en samvetsgrann genomgång av Peterson- Bergers romans produktion och lyckats uppleta åtta för undertecknad alldeles obekanta och aldrig hörda sånger – några utan den speciella Petersonska riktningen. Av de åtta intresserade särskilt Zarathustras Rundgesang och Dionysos-Dithyramb – samtliga texter av Friedrich Nietzsche. Sångaren, som behärskar sitt material till stort välljud, gjorde genomgående för det lokala fina avvägningar, och speciellt i de ovannämnda båda sångerna hade man också tillfälle att glädjas åt en perfekt textning. Otto Kern ackompanjerade smidigt och välanpassat.
Zwanzig Gruppen för oboe, klarinett och flöjt av Bo Nilsson exekverades av hrr Hermann Gibhardt, Gunnar Mossberg och Bertil Melander. Men kännedom om förutsättningarna för övningen i fråga om behandlingen av materialet har man endast att konstatera de agerandes djupa allvar och stora ambition. Fördelningen av uppgifterna tycktes något favorisera flöjt och oboe, medan klarinett både lägemässigt och rent figurativt satts på sparlåga. De båda huvudagerande sparade sig emellertid inte utan excellerade i de mest halsbrytande kast och störtningar. Vid ett framförande av dylik musik bör givetvis notmaterialet inte bara handhavas av musikerna utan också av lyssnarna. Man har då tillfälle att åtminstone värdesätta musikernas egen variationsförmåga i sammanställandet av de olika alternativen. Det hela har under alla förhållanden sitt intresse som motpol till programmets övriga beståndsdelar och som experiment.
Från detta kaotiska virrvarr hamnade man i Francis Poulencs Sonata för valthorn, trumpet och basun i något som kan placeras antingen i rena parodien eller man vill vara vänligare i konventionalismens övergårdar. Tar man det första alternativet så var det en fullträff, väljer man det andra, så var det – ja, det var det. Karl-Axel Glennstad, Jan-Olov Hjelm och Roger Lindberg hade i alla fall tillfälle att visa sitt kunnande och deras lösning av yttersatserna var helt glänsande – mellansatsen laborerade med s.k. avancerad harmonik och tillät sig också att använda kyrkoton – det hela blev på så sätt ännu mera förbryllande. För övrigt verkade det hela mera tänkt för klaver än för bleck.
Kvällen var som helhet både underhållande och ur stilsynpunkt givande. Stämningen blev heller inte sämre genom tillkännagivandet att Kammarmusikföreningen -61 vid ettsammanträde på annat ställe tilldelats Tingsrydsstipendium på 1 000 kr. Det är dessa ambitiösa musiker sannerligen värda. När ska f ö Malmöbryggarna börja göra någon insats utöver bryggandet? Köpenhamn och Tingsryd har visat vägen.
WALDEMAR WELANDER (SDS 1962-04-25)
KAMMARMUSIKFÖRENINGEN -61 har tydligen inte förtröttats, trots att dess förra säsong efter vad som uppgetts bara medför utgifter. Förening, som är en samarbetsforum för stadens seriösa musiker med den förklarliga men inte alltid så lätt tillgodosedda önskan att få spela musik efter eget huvud på egen hand, inleder alltså med friskt mod en ny säsong torsdagen den 11 oktober med en konsert på landstingssalen. Det originella med konserten är bl a att den ges i samarbete med Sveriges Radio, tydligen en intressant form för offert på öppet köp av musiker med egna repertoaridéer.
SIN VANA TROGEN visar föreningen upp ett modernt programansikte. Enda mera traditionella, men genom sin ovanliga instrumentkombination alltför sällsynta, verk är Carl Nielsens Serenata in vano, sedan blir det Blomdahl-trio, Varèses Density 21,5 (för platinaflöjt), Stravinskijs soloklarinettstycken och Maurice Karkoffs kvartett för så festliga instrument som två trumpeter, horn och basun. Man kan antagligen vänta sig lika instrumentalt färgstarka arrangemang vid kommande konserter, när arrangörerna har sådana personella resurser!
HANS ÅSTRAND (KvP 1962-10-09)
KAMMARKONSERTEN
Kammarmusikföreningen -61 framträdde på torsdagen i Landstingssalen. Med programmetupptagande enbart modern musik var detta en konsert av det slag som det aldrig skulle falla en in att frivilligt söka sig till, men med tjänsten förhåller det sig ju så, att man får ta det onda med det goda.
En punkt i programmet är man dock skyldig all högaktning, nämligen inledningsnumret som Carl Nielsen gett namnet Serenata in vano (Serenad förgäves), varför får var och en efter förmåga söka lista ut. Konsertens största behållning , ett förtjusande stycke musik, opretentiöst angenämt och vederkvickande i sin rytmik, men flödande lyriskt tillika. Där fanns i femmannabesättningen också lyrikerna par préférence, klarinetten och hornet, och Nielsen visste nog vad han gjorde när han satte dit dem. Båda dessa spelade f.ö. alldeles utomordentligt, Gunnar Mossberg resp. Karl-Axel Glennstad, och därmed var det väsentligaste räddat. Även de övriga, Ingmar Rilfors, fagott, Gustav Tohver, cello, och Allan Hörnberg, kontrabas, gjorde väl ifrån sig, vadan totalintrycket tedde sig helt fördelaktigt.
På detta fina nummer följde trio för klarinett, cello och piano av Karl-Birger Blomdahl, en förfärlig anrättning, vars rätta beteckning enligt min mening är skandalmusik och ingenting annat. Trasigt och jämmerligt för mest hela slanten, för att inte tala om de perioder av rena skräckmusiken som man hade att genomlida. Exekverande var Bertil Norén, klarinett, René Forest, cello, och Otto Kern, piano. Efter paus följde så något som kallades Density 21,5, vilket lär vara specifika vikten för platina, vad det nu hade i det här sammanhanget att göra. Ett mycket kort stycke för soloflöjt, skrivet av den kände amerikanske ultraradikalisten Edgar Varèse. Med dessa ilskna vansinnestoner som här och var sprängts in i bilden var det på sitt sätt förargelseväckande – vilket naturligtvis också var avsikten – men i stort sett gjorde den här bagatellen ett någorlunda smältbart intryck. Bertil Melander blåste och gjorde det såvitt jag förstår utmärkt, vilket även kan sägas om Bertil Norén som tagit sig an tre stycken för soloklarinett av Stravinskij, även de lättgods som gick tämligen spårlöst förbi. Slutnumret, en kvartett för två trumpeter, horn och basun av Maurice Karkoff avstod jag frivilligt ifrån, vilket de hårt ansträngda nerverna får ta på sig ansvaret för.
-ler (SkD 1962-10-11)
Kammarmusikalisk afton
Kammarmusikföreningen 1961 bildades för att de ambitiösare medlemmarna i Konserthusstiftelsens orkester skulle få tillfälle att mera organiserat kultivera intimare musikformer. Att Malmö här sannerligen har en betydande musikalisk reserv har redan demonstrerats vid två konserter.
På torsdagskvällen var det åter läglighet att höra dem i olika grupper denna gång i Landstingssalen och med ett utomordentligt väl sammansatt program, som f ö bandades av Sveriges Radio till senare sändning.
Först Carl Nielsens skämtfulla Serenata in vano – ”det fåfängliga uppvaktandet av den sköna”. Besättningen är ovanlig men tacksam för en humorist: klarinett, fagott, horn, cello och kontrabas. Om nu inte donnan i fönstret lät sig beveka, så torde i varje fall publiken ha bjudits en förnöjsam muntration av herrarna Mossberg, Rilfors, Glennstad, Tohver och Hörnberg.
Något av samma klangkombinationer som i serenatan använder Karl-Birger Blomdahl i sin trio för klarinett, cello och piano. Emellertid var det en effektfull kontrast att ställa dessa stycken mot varandra. Inte så mycket i det kompositionstekniska idiomet ligger det väsentliga i skillnaden – men i stämningen, i attityden. Blomdahl är mörk och allvarlig; Bertil Norén, René Forest och Otto Kern gestaltade trion så att man verkligen fängslades av tonsättarens patos.
Aftonens mest spännande musikaliska äventyr var dock flöjtstycket Density 21,5 av Edgar Varèse, skrivet på 1930-talet för ett specialbyggt instrument av platina och döpt efter ädelmetallens specifika vikt. Den våldsamma dynamiken och de hissnande intervallen avklarades med obesvärad kunnighet av Bertil Melander; lyssnaren kunde bara hänföras av den förtätade melodiska rikedomen.
På den glättigare sidan står Igor Stravinskijs tre stycken för soloklarinett. Bertil Norén blåste dem med stor precision, rivigt och nyanserat. Till slut utförde fyra bleckblåsare – två trumpeter, horn och basun – en kvartett av Maurice Karkoff. Hjelm, Linde, Glennstad och Lindberg visade villigt att kompositionen hade intressanta drag.
Ingemar Schmidt (Arb. 1962-10-11)
KAMMARKONSERTEN
KAMMARMUSIKFÖRENINGEN -61 gav i går en konsert i Frimurarlogens festsal, och programmet inleddes med Mozarts Ess-durkvintett (K 407) för horn, violin, 2 violor och cello, komponerad ca 1783 för hornisten Ignaz Leitgeb, en salzburgmusiker, som Mozart återfann i Wien. Leitgeb, som där även blivit osthandlare, var en enfaldig och godmodig människa och en fenomenal hornvirtuos, för vilken Mozart bl a skrev hornkonserter, den ena (K 417) med den kosteliga dedikationen ”Wolfgang Amadé Mozart hat sich über den Leitgeb, Esel, Ochs und Narr erbarmt zu Wien 27 März 1783”.
DENNA HORNKVINTETT i Ess ger alltså hornisten åtskilliga möjligheter att visa sin skicklighet, men även violinen har fått en viktig roll, medan de tre c-strängsinstrumenten mera spelar underordnade, ackordutfyllande roller. Konserthusstiftelsens 1:e hornist, Karl-Axel Glennstad, blåste det dominerande hornpartiet med fint behärskad bravur. I allegrosatserna briljerade han med rytmiskt orubbade passager i beundransvärd intonation, och i den mellanliggande andantesatsen blommade hans skönt runda ton nättopp idealiskt. Det var en utmärkt prestation.
VIOLINPARTIET spelades säkert och prydligt av Helge Duvander, och i övrigt medverkade Nils Nyman och Stanley Carlsen, viola, och Gino Filippini, cello, samtliga från Konserthusstiftelsens symfoniorkester och säkra och rutinerade. Samspelet var f ö mycket balanserat.
PROGRAMMETS andra nummer var en intressant nyhet: ”En handfull visor” av Carl-Olof Anderberg till texter av makan Ulla Anderberg. Det var Kleinkunst med en fint personlig prägel, och där fanns både en underfundig ironi och musikalisk humor. Mest originell – med bl a ett par diskreta klockpunkter i pianostämman under en fint böjlig sångstämma – var den första sången, ”Visa om kvällen”.
I DE BÅDA följande sångerna, ”Fisken växer i Atlanten” och ”Luffarevisa” hade tematiken en medvetet ironisk anstrykning, nästan à la Weill; ”Tiri-liri-lej” saknade inte spiritualitet, och i de avslutande sångerna visade Anderberg sin fantasi bl a i oväntade toner, som också fick spirituell effekt.
DEN UTTRYCKSFULLA och skiftningsrika sopranstämman sjöngs mycket tilltalande av Ing-Britt Stiber, som på senare år utvecklats markant. Hon är redan en mogen artist; hennes säkerstödda röst har fått volym och expressivitet, och hennes tonbildning är musikalisk och väcker sympati. Med stort nöje lyssnade man till hennes tolkning av dessa sånger, och tonsättaren ackompanjerade själv vid flygeln, lugnt och delikat.
EFTER PAUSEN följde slutligen Brahms’ cellosonat nr 2 i F, som spelades av den nybildade duon René Forest (som bekant cellokonsertmästare i Konserthusstiftelsens orkester) och Brita Hjort. Senast denna sonat framfördes i dessa trakter satt Brita Hjort också vid flygeln medan cellopartiet spelades av den oförliknelige Erling Bløndal Bengtsson. Mirakulöst nog blev det ingen antiklimaxi går: Forest bemästrade det krävande cellopartiet med en helt idealisk tonbildning och intonation. Hans fina renspelning var genomgående imponerande och han fraserade och accentuerade lika finslipat som musikaliskt.
FOREST är den utan jämförelse bäste cellist malmöorkestern haft och på det hela taget en mycket stor tillgång för vårt musikliv. Man vill gärna hoppas att han stannar här, åtminstone några år till. Brita Hjort behärskade pianopartiet på bästa sätt. Både hennes perfekta teknik och hennes musikaliska accentuering visade att hon var i högsta form, och samspelet mellan henne och Forest kunde svårligen ha varit bättre.
HELA konserten var angenäm att lyssna till, och de ambitiösa och konstälskande musikerna som presenterar Kammarmusikföreningen -61:s program utan vederlag förtjänar sannerligen all erkänsla och allt stöd.
STEN BROMAN (SDS 1962-12-09)
EN VISBUKETT
DET VAR ETT omväxlande och trevligt program som Kammarmusikföreningen -61 i Malmö bjöd en alltför fåtalig publik vid gårdagens konsert i Frimurarlogens festsal. Mozarts hornkvintett i Ess (K.V. 407), Brahms’ cellosonat i F, op 99 och uruppförandet av ”En handfull visor” av Carl-Olof Anderberg borde ju vara ganska lockande.
TONSÄTTAREN själv med fin assistans av Ing-Britt Stiber förde de nyskrivna visorna till dopet. Överraskande nog visade sig visorna vara mycket sångbara, låt vara med ironiskt, sofistikerat ackompanjemang. Sångerskans utmärkta diktion och klatschiga framförande gjorde Ulla Anderbergs texter all rättvisa.
HORNKVINTETTEN fick ett rättframt och musikantiskt framförande, det vore för mycket begärt att denna tillfällighetsensemble skulle ha finslipat alla detaljer. Karl-Axel Glennstad blåste sin virtuosa stämma med bravur trots ett ganska uppdrivet tempo i yttersatserna, och hrr Duvander och Nyman, Stanley Carlsen och Gino Filippini skapade en god klangbakgrund till hornistens prestationer.
BRAHMS-SONATEN framfördes av Brita Hjort och René Forest. Pianisten profilerade utmärkt sin figurerade stämma och balanserade pianoklangen på det hela taget bra mot cellisten. Med ädel tonbildning och stor intensitet formade Forest sina cantilenor och passager.
GUNNAR SJÖQVIST (KVP 1962-12-09)
KAMMARKONSERTEN
KAMMARMUSIKFÖRENINGEN -61 började i går sin nya säsong med en delvis intressant konsert i Konservatoriets konsertsal. Programmet inleddes med en sällsynt nyhet: välkände 62-årige österrikaren Hans Erich Apostels tresatsiga sonatin op. 19 för solofagott. Det är en komposition, som intelligent utnyttjar fagottens möjligheter i olika lägen och med skilda tonansättningar, t ex i staccato eller legato med växlande accentdynamik. Solist var Konserthustiftelsens ny fagottist, Hans Samuelsson, och det var angenämt att höra hur väl han bemästrade sin uppgift. Hans teknik är utmärkt och hans tonbildning ovanligt fin. En så musikaliskt välklingande fagottspel hör man inte ofta i Sverige. Samuelsson är en ackvisition för malmöorkestern.
EFTER DENNA originella nyhet följde ingenting mindre än Beethovens Kreutzersonat, som spelades av två så välkända musiker som Herbert Konvicka och Kåge Dominique. I första satsens inledning förekom ett par inadekvata ting i bägge stämmorna och i prestofortsättningen kunde samspelet också varit betydligt mera nyanserat, men variationssatsen fick en bättre avvägning och även i prestofinalen var samspelet utmärkt och tekniskt säkert.
EFTER PAUSEN följde en tysk nyhet av den 38-årige Thomas Christian David, son till Johann Nepomuk: hans offentliga förstlingsverk, som är en fyrsatsig trio op. 1 nr 1 för flöjt, violin och viola från 1949 – en besättning , som ju med framgång utnyttjats av bl a Max Reger. Kompositionen visade sig vara särdeles moderat i sin tonalitet och mera välmenande än snillrik. Den inledande andantesatsen vittnade inte om någon uppfinning , och i den följande vivacesatsen framstod David som en aktningsvärd medelmåtta, som inte riktigt förstått Hindemith. Tredje satsen (adagio) hade ingenting att säga – långsamma satser har David tydligen haft svårast för att skriva – och i allegrofinalen förekom liksom i vivacet en vattenhaltig Hindemith-influens. Thomas Christian David har av denna trio att döma inte ärvt någonting av sin faders fantasi – men man vill åtminstone hoppas att han utvecklas i någon mån efter sitt opus 1 nr 1.
FÖR FRAMFÖRANDET svarade ytterligare tre av Konserthusstiftelsens utmärkta musiker: Tore Sten, flöjt, Helge Duvander, violin, och Bror Magnusson, viola. Deras samspel var rutinerat och säkert i samtliga satser.
STEN BROMAN (SDS 1963-10-06)
MUSIKALISK KOMPOTT
KAMMARMUSIKFÖRENINGEN -61 är trots musikernas stora arbetsbörda tydligen en källa till stimulans och förnyelse. Föreningens kammarorkester, som strax för jul debuterade vid en konsert i S:t Andreas, kom i går igen under ledning av Carl-Olof Anderberg i ett par välklingande stråksviter som inramade framträdanden av flöjtisten Bertil Melander och klarinettisten Bertil Norén. Konserten ägde rum på Malmö Musikkonservatorium.
MÅNGA STILAR var representerade i det omväxlande programmet. Peter Warlocks Capriolsvit minns man från tidigare framförande av Malmö Kammarorkesterförening, men det är en lättsam arkaiserande musik, där kyrkotonfall blandas med impressionistiska infall. De sex danssatserna återgavs friskt och musikantiskt med en för salen väl avpassad styrkegrad. Inte heller den avslutande stråkconcertinon op. 16 av Erland von Koch rymmer några djupare problem, det är en behagligt diverterande sommarnordisk musik, som här återgavs på ett mycket stimulerande sätt.
MED UTSÖKT tonbildning och fin utformning samverkade Bertil Melander med Carl-Olof Anderberg i Francis Poulencs Sonata för flöjt och piano, ett verk som förde tankarna till en rad påverkande tonsättare, och till slut skall endast nämnas att Bertil Norén på ett utmärkt sätt gjorde sig till tolk för Schönberg-eleven Hans Erich Apostel i dennes ganska tacksamma Sonatin försoloklarinett op. 19 nr 2.
GUNNAR SJÖQVIST (KvP 1965-02-12)
Intensivt på museet
KAMMARMUSIKFÖRENINGEN -61 hade för gårdagskonserten på Malmö Museum som vanligt sammanställt ett trevligt och omväxlande program. Av särskilt intresse var den Mässa för stråkorkester av Göte Carlid, som Carl-Olof Anderberg presenterade. Intensivt och expressivt återgavs denna sällan hörda komposition av den i förtid bortgångne tonsättaren, och klangen blev ovanligt mättad i denna tacksamma akustik. Man vill gärna önska att de ambitiösa konserthusstiftelsemusikerna skall fortsätta på den inslagna linjen att vid sidan av sina ordinarie uppgifter förmedla bekantskapen med en repertoar som av olika skäl inte har annat forum.
SÅSOM T EX Mozarts Kegelstatt-trio för den något ovanliga besättningen viola, klarinett och piano. Det delikata verket framfördes friskt och musikaliskt av Stanley Carlsen, Gunnar Mossberg och Kåge Dominique i välvalda tempi och med utmärkt nyansering i ett fint avslipat samspel.
Ett annat ovanligt verk presenterades likaledes avspänt och lättsamt av Ing-Britt Stiber, Hanna Friis Sharp, Bodil Mörup och Kjell Andersson, nämligen en kantat för sopran, flöjt och generalbas av Alessandro Scarlatti. Det var en bekantskap, väl värd att göra.
SLUTLIGEN spelade Tore Sten Haydns flöjtkonsert i D på ett sätt som talade om ambitiös förberedelse och i sitt friska musicerande hade han utmärkt stöd av Carl-Olof Anderberg och den välspelande kammarorkestern.
GUNNAR SJÖQVIST (KvP 1965-04-11)
K 1
1961-12-11
Bertil Melander, flöjt
René Forest, violoncell
Bertil Norén, klarinett
Olav Gerthel, tenor
Jan-Olov Hjelm, trumpet
Roger Lindberg, basun
Otto Kern, piano
Martinu, Bohuslav (1890-1959)
Trio för flöjt, violoncell & piano
Stravinsky, Igor (1882-1971)
Tre stycken för soloklarinett
de Falla, Manuel (1876-1946)
Suite Espagnol för violoncell & piano
Brahms, Johannes (1833-1897)
Sonntag – Auf dem Kirchhof
Wolf, Hugo (1860-1903)
Der Gärtner – Das gemalt all’ Deine Reize wären
Blacher, Boris (1903-1975)
Divertimento för trumpet, basun & piano
K 2
1962-03-16
Bertil Norén, klarinett
Otto Kern, piano
Aldo Johansson, tuba
Herbert Konvicka, violin
Bertil Melander, flöjt
Helge Duvander, violin
Karl-Axel Glennstad, horn
Kåge Dominique, piano
Söderlundh, Lille Bror (1912-1957)
Liten svit för klarinett och piano
Hindemith, Paul (1895-1963)
Sonat för tuba och piano
van Beethoven , Ludwig (1770-1827)
Violinsonat F-dur, op 24 ”Vårsonaten”
Varèse, Edgard (1885-1965)
Density 21,5 för soloflöjt
Brahms, Johannes (1833-1897)
Trio Ess-dur, op 40 för violin, horn & piano
K 3
1962-04-26
Hermann Gibhardt, oboe
Otto Kern. piano
Karl-Gustav Lindström, tenor
Gunnar Mossberg, klarinett
Bertil Melander, flöjt
Karl-Axel Glennstad, horn
Jan-Olov Hjelm, trumpet
Roger Lindberg, basun
Händel, Georg Friedrich (1685-1759)
Sonata g-moll för oboe & piano
Peterson-Berger, Wilhelm (1867-1942)
Sånger (Friedrich Nietzsche)
Meine Rosen – Venedig – Ecce homo – Zarathustras Rundgesang
Dionysos – Dityramb (Die Sonne sinkt)
Nilsson, Bo (*1937)
Zwanzig Gruppen för oboe, klarinett & flöjt
Poulenc, Francis (1899-1963)
Sonat för horn, trumpet och basun
K 4 (I samarbete med SR)
1962-10-11
Gunnar Mossberg, klarinett
Ingmar Rilfors, fagott
Karl-Axel Glennstad, horn
Gustav Tohver, violoncell
Allan Hörnberg, kontrabas
Bertil Norén, klarinett
René Forest, violoncell
Otto Kern, piano
Bertil Melander, flöjt
Jan-Olov Hjelm – Kurt Linde, trumpet
Roger Lindberg, basun
Nielsen, Carl (1865-1931)
Serenata in vano
Blomdahl, Karl-Birger (1916-1968)
Trio för kl, vcl & pi
Varèse, Edgard (1885-1965)
Density 21,5 för soloflöjt
Stravinsky, Igor (1882-1971)
Tre stycken för soloklarinett
Karkoff, Maurice (*1927)
Kvartett för 2 tr, vh & trb
K 5
1962-12-08
Karl-Axel Glennstad, horn
Helge Duvander, violin
Nils Nyman, viola
Stanley Carlsson, viola
Gino Filippini, violoncell
Ing-Britt Stiber, sång
Carl-Olof Anderberg, piano
René Forest, violoncell
Brita Hjort, piano
Mozart, Wolfgang Amadeus (1756-1791)
Kvintett Ess-dur för horn, violin,
två violor och violoncell (K. 407)
Anderberg, Carl-Olof (1914-1972)
En handfull visor
(Ulla Anderberg): Visa om kvällen/Fisken växer i Atlanten/
Luffarevisa/Ti-liri-liri-liri-lej/Landskapsmålning/Lollopattis tivoli
Brahms, Johannes (1833-1897)
Violoncellsonat i F-dur op 99
K 6
1963-02-16
Hermann Gibhardt, oboe
Otto Kern, piano
Bertil Melander, flöjt
Tore Sten, flöjt
Herbert Konvicka, violin
Bertil Norén, klarinett
René Forest, violoncell
Brita Hjort, piano
Nielsen, Carl (1865-1931)
Fantasistycken för oboe och piano
Haydn, Joseph (1732-1808)
Trio för två flöjter och violoncell
Anderberg, Carl-Olof (1914-1972)
Lyriska sekvenser för soloviolin, op 53, Uruppförande
van Beethoven, Ludwig (1770-1827)
Trio B-dur för kl, vcl & piano, op 11
K 7
1963-03-30
Bertil Melander, flöjt
Hermann Gibhardt, oboe
Gunnar Mossberg, klarinett
Ingmar Rilfors, fagott
Karl-Axel Glennstad, horn
Otto Kern, piano
Inga-Lill Sannfrid, sång
Helge Duvander, violin
Olle Thomasson, violin
Bror Magnusson, viola
Gino Filippini, violoncell
Bozza, Eugène (1905-1991)
Tema och Variationer för blåsarkvintett
Prokofjev, Sergej (1891-1953)
Pianosonat nr 3, op 28
Respighi, Ottorino (1879-1936)
Il Tramonto. Lyriskt poem för sopran
och stråkkvartett
K 8
1963-10-05
Hans Samuelsson, fagott
Herbert Konvicka, violin
Kåge Dominique, piano
Tore Sten, flöjt
Helge Duvander, violin
Bror Magnusson, viola
Apostel, Hans Erich (1901-1972)
Sonatin för solofagott, op 19
van Beethoven, Ludwig (1770-1812)
Violinsonat A-dur, op 47 ”Kreutzer”
David, Thomas Christian (*1925)
Trio för flöjt, violin och viola
K 9
1963-10-24
Margareta Meyerson, sopran
Bertil Melander, flöjt
Erik Ekelund, violin
Karl-Axel Glennstad, horn
S:t Andreas’ koralkör I
Henrik Jansson, orgel/dirigent
Messiaen, Olivier (1908-1992)
ur Les corps glorieux: Subtilité des corps glorieux
Le mystère de la Sainte Trinité
Jeppesen, Knud (1892-1974)
Domine refugium factus es nobis
Kantat för sopran, flöjt & violin
Høeberg, Georg (1872-1950)
Andante för horn och orgel
Larsson, Lars-Erik (1908-1986)
Missa brevis för bl. kör a cappella
K 10
1964-02-20
Herbert Konvicka, violin
Kåge Dominique, piano
Jan-Olov Hjelm, trumpet
Helge Duvander, violin
Bertil Melander, flöjt
Otto Kern, piano
Bodil Mörup, violoncell
Hans Samuelsson, fagott
Valentino, Giuseppe (ca 1680-ca 1740)
Violinsonat
Hambræus, Bengt (1927-2000)
Musik för trumpet, violin och piano
Genzmer, Harald (*1909)
Sonat för flöjt och piano
Sonat för fagott & violoncell, K.292
K 11 (I samarbete med ARS NOVA)
1964-05-23
Inga-Lill Sannfrid, sopran
Nils Bäckström, baryton
Nils Dybeck, recitatör
Instrumentalensemble
dir. Carl-Olof Anderberg
Anderberg, Carl-Olof (1914-1972)
”Strändernas svall”, profankantat efter
Eyvind Johnsons bok med samma namn, op 55. Uruppförande
K 12
1964-06-11
Bertil Norén, klarinett
Kjell Andersson, piano
Herbert Konvicka, violin
Kåge Dominique, piano
Bertil Melander, Bertil, flöjt
Gino Filippini, violoncell
Honegger, Arthur (1892-1955)
Sonatin för klarinett och piano
van Beethoven, Ludwig (1770-1827)
Violinsonat D-dur, op 12:1
von Weber, Carl Maria (1786-1826)
Trio för flöjt, violoncell & piano
K 13
1964-12-03
Ing-Britt Stiber, sopran
Henrik Jansson, orgelsolist & ack.
Bertil Melander, flöjt
Kammarorkestern, dir. Carl-Olof Anderberg
Corette, Michael (1709-1795)
Konsert för orgel och str.ork med obl. flöjt, op 26:6
Bach, Johann Sebastian (1685-1750)
Auf, Auf! Die rechte Zeit ist hier
Wolf, Hugo (1860-1903)
Führ mich, Kind, nach Betlehem
Ambrosius, Hermann (1897-1983)
Willst Du wieder durch die Nacht uns scheinen
Studer, Hans (1911-1984)
Concertino för flöjt och orgel
Corelli, Arcangelo (1653-1713)
Concerto grosso g-moll, op 6:8 ”Julkonserten”
K 14
1965-02-11
Bertil Melander, flöjt
Bertil Norén, klarinett
Carl-Olof Anderberg, piano
Kammarorkestern, dir. Carl-Olof Anderberg
Warlock, Peter (1894-1930)
Capriol-svit för stråkar
Poulenc, Francis (1899-1963)
Sonat för flöjt och piano
Apostel, Hans Erich (1901-1972)
Sonatin för soloklarinett, op 19:2
von Koch, Erland (*1910)
Concertino för stråkar, op 16
K 15
1965-04-10
Ing-Britt Stiber, sopran
Hanne Friis Sharp, flöjt
Bodil Mörup, violoncell
Kjell Andersson, piano
Gunnar Mossberg, klarinett
Stanley Carlsen, viola
Kåge Dominique, piano
Tore Sten, flöjt
Kammarorkestern
dir. Carl-Olof Anderberg
Carlid, Göte (1920-1953)
Mässa för stråkorkester
Scarlatti, Alessandro (1660-1725)
Kantat för sopran, obl. flöjt & continuo
Mozart, Wolfgang Amadeus (1756-1791)
Trio för piano, klarinett & viola, K498
”Kegelstatt”
Haydn, Joseph (1732-1809)
Konsert D-dur för flöjt & str.ork.
K 16
1965-09-17
Hanne Friis Sharp, flöjt
Jan-Olov Hjelm, trumpet
Bertil Melander, flöjt
Hermann Gibhardt, oboe
Gunnar Mossberg, klarinett
Karl-Axel Glennstad, horn
Ingmar Rilfors, fagott
Kammarorkestern,
dir. Carl-Olof Anderberg
Warlock, Peter (1894-1930)
Capriol-svit
Quantz, Johann Joachim (1697-1773)
Flöjtkonsert G-dur
Haydn, Joseph (1732-1809)
Divertimento för blåskvintett
Larsson, Lars-Erik (1908-1986)
Concertino för trumpet och stråkar
Mozart, Wolfgang Amadeus (1756-1791)
Eine kleine Nachtmusik
K 17
1965-11-13
Bertil Melander, flöjt
Helge Duvander, violin
Bror Magnusson, viola
Bertil Norén, klarinett
Benny Wiberg, basklarinett
Kammarorkestern/dir. Carl-Olof Anderberg
Paulson, Gustaf (1898-1966)
Divertimento för flöjt, violin & viola
Schuller, Gunther (*1925)
Duo Sonata för klarinett & basklarinett
Hindemith, Paul (1895-1963)
Åtta stycken för str-ork, op 44:3
Grieg, Edvard (1843-1907)
Holberg-svit för stråkork, op 40
K 18
1965-12-20
Claus Franke, tenor
Gino Filippini /Bodil Mörup, violoncell
Bertil Melander, flöjt
Jan-Olov Hjelm/Kurt Linde, trumpet
Karl-Axel Glennstad, horn
Roger Lindberg/Leif Andersson, basun
Henrik Jansson, orgel
Kammarorkestern, continuo: Kjell Andersson
dir. Carl-Olof Anderberg
Pezel, Johann (1639-1694)
Musik för 2 trumpeter, horn & 2 basuner I
Vivaldi, Antonio (1675-1741)
Concerto i g för två violonceller & str.ork.
Bach, Johann Sebastian (1685-1750)
”Frohe Hirten”, aria ur Juloratoriet för tenor, flöjt och orgel
Pezel, Johann (1639-1694)
D:o II
Corelli, Arcangelo (1653-1713)
Concerto grosso g-moll, op 6: 8 ”Julkonserten”
K 19
1966-02-17
Evy Bråhammar, sopran
Janåke Larson, piano
Bertil Melander, flöjt
Gunnar Mossberg, klarinett
Ingmar Rilfors, fagott
Liebermann, Rolf (1910-1999)
Vier chinesische Liebeslieder
Josten, Werner (1885-1963)
Trio för flöjt, klarinett & fagott
Lidholm, Ingvar (*1921)
Sonat för soloflöjt
Mozart, Wolfgang Amadeus (1756-1791)
Sex sånger:
Ridente la calma – Un moto di gioia – Abendempfindung
Das Veilchen – Der Zauberer – Warnung
K 20 (I samarbete med ARS NOVA)
1966-02-02
Einar Sveinbjörnsson, violin
Inga-Lill Sannfrid, sopran
Instrumentalister ur K –61
Börtz, Daniel (*1943)
Il Canto dei Canti di Salomone
Anderberg, Carl-Olof (1914-1972)
Lyriska sekvenser för soloviolin
Welin, Karl-Erik (1934-1992)
Visoka 12 per sei strumenti
K 21
1966-05-11
Bertil Norén, klarinett
Kåge Dominique, piano
Jan-Olov Hjelm/
Kurt Linde, trumpet
Karl-Axel Glennstad, horn
Roger Lindberg, basun
Einar Sveinbjörnsson, violin
Otto Kern, piano
Gade, Niels W. (1817-1890)
Fantasistycken för klarinett & piano, op 43
Schmidt, Ole (*1928)
Kvartett för 2 trumpeter, horn och basun
Ives, Charles (1874-1954)
Violinsonat nr 3
K 22
1966-10-20
Bertil Melander, flöjt
Kjell Andersson, piano
Milos Kalla, violin
Alois Kempny, viola
Jaroslav Hása, violoncell
Schreiber, Josef (1900-1981)
Sonat för soloviola
Pijper, Willem (1894-1947)
Sonat för flöjt och piano
Reger, Max (1873-1916)
Stråktrio d-moll, op 141 b
K 23
1966-12-15
Janåke Larson, piano
Kammarorkestern, dir. Janåke Larson
Vivaldi, Antonio (1675-1740)
Sinfonia dell’ opera ”Olimpiade”
Haydn, Joseph (1732-1809)
Pianokonsert D-dur
Britten, Benjamin (1913-1976)
Simple Symphony för stråkork, op 4
K 24
1967-02-02
Gino Filippini, violoncell
Hanne Friis Sharp, flöjt
Merete Westergaard, piano
Bertil Norén, klarinett
Milos Kalla, violin
Alois Kempny, viola
Jaroslav Hása, violoncell
Thomas, Karl (*1923)
Pezzi brevi för solovioloncell
Kuhlau, Friedrich (1786-1832)
Sonat för flöjt & piano G-dur, op 69
Hummel, Johann Nepomuk (1778-1837)
Kvartett för klarinett & stråktrio
K 25 5-årsjubileumskonsert
1967-05-17
Georg Rastenberger, violoncell
Kammarorkestern, dir. Janåke Larson
Mozart, Wolfgang Amadeus (1756-1791)
Adagio och Fuga c-moll, K 546
Boccherini, Luigi (1743-1805)
Violoncellkonsert B-dur
Roussel, Albert (1869-1937)
Sinfonietta, op 52
K 26
1967-11-10
Egon Nilsson, violin
Harry Gram Jensen, viola
Claus Franke, tenor
Birgitta Lovén, piano
Blåskvintett:
Tore Sten, flöjt
Anders Nilsson, oboe
Bertil Norén
Ota Vojacek, horn
Jan Norman, fagott
Halvorsen, Johan (1864-1931)/
Händel, Georg, Friedrich (1685-1759)
Passacaglia för violin & viola
Ravel, Maurice (1875-1937)
Cinq mélodies populaire grecques
Turina, Joaquin (1882-1949)
Poema en forma de canciones
Vinter, Gilbert (1909-1969)
Två miniatyrer för blåskvintett
K 27
1968-04-17 (Lund – ARS NOVA)
Bertil Norén, klarinett
Sven Carlsson, slagverk
Carl-Olof Anderberg, piano
Rosenberg , Hilding (1892-1985)
Sonat för soloklarinett
Hashagen, Klaus (1924-1998)
Meditation för slagverk
Anderberg, Carl-Olof (1914-1972)
Exekution I för klarinett, slagverk och piano
K 28
1969-02-12
Kalla-kvartetten
Milos Kalla – Marta Haladova
Alois Kempny – Václav Effler
Lindberg-kvartetten
Roger Lindberg – Leif Andersson –
Anders Hansson, basun – Torsten Åström, tuba
Gabrieli, Giovanni (1557-1612)
Sonat för tre basuner och tuba
Lidholm, Ingvar (*1921)
Liten stråktrio
Peeters, Floor (1903-1986)
Svit för tre basuner och tuba
Dvořák, Antonín (1841-1904)
Stråkkvartett F-dur, op 96
”Den amerikanska”
|
Anderberg, Carl-Olof (1914-1972) |
|
|
En handfull visor |
K 5 |
|
Exekution I för kl, pk & piano |
K 27 |
|
Lyriska sekvenser för soloviolin |
K 20 |
|
”Strändernas svall”, profankantat, op 55 |
K 11 |
|
Ambrosius, Hermann (1897-1983) |
|
|
Willst Du wieder durch die Nacht |
K 13 |
|
uns scheinen |
|
|
Apostel, Hans Erich (1901-1972) |
|
|
Sonatin för solofagott, op 19 |
K 8 |
|
Sonatin för soloklarinett, op 19:2 |
K 14 |
|
Bach, Johann Sebastian (1685-1750) |
|
|
Auf! Auf! Die rechte Zeit ist hier |
K 13 |
|
”Frohe Hirten” för tenor, fl & orgel |
K 18 |
|
van Beethoven, Ludwig (1770-1827) |
|
|
Trio B-dur för kl, vcl & piano, op 11 |
K 6 |
|
Violinsonat D-dur, op 12:1 |
K 12 |
|
Violinsonat F-dur, op 24 ”Vårsonaten” |
K 2 |
|
Violinsonat A-dur, op 47 ”Kreutzer” |
K 8 |
|
Blacher, Boris (1903-1975) |
|
|
Trio för tr, trb & piano |
K 1 |
|
Blomdahl, Karl-Birger (1916-1968) |
|
|
Trio för kl, vcl & piano |
K 4 |
|
Boccherini, Luigi (1743-1805) |
|
|
Violoncellkonsert B-dur |
K 25 |
|
Bozza, Eugène (1905-1991) |
|
|
Tema med variationer för blåsarkvintett |
K 7 |
|
Brahms, Johannes (1833-1897) |
|
|
Sonntag – Auf dem Kirchhof |
K 1 |
|
Trio Ess-dur för vl/vh & piano, op 40 |
K 2 |
|
Violoncellsonat F-dur, op 99 |
K 5 |
|
Britten, Benjamin (1913-1976) |
|
|
Simple Symphony, op 4 |
K 23 |
|
Börtz, Daniel (*1943) |
|
|
Il Canto dei Canti di Salomone |
K 20 |
|
Carlid, Göte (1920-1953) |
|
|
Mässa för stråkorkester |
K 15 |
|
Corelli, Arcangelo (1653-1713) |
|
|
Concerto grosso g-moll, op 6:8 ”Julkonserten” |
K 18 |
|
Corette, Michael (1709-1795) |
|
|
Konsert för orgel och str-ork |
K 13 |
|
med obl flöjt, op 26:6 |
|
|
Dvorák, Antonin (1841-1904) |
|
|
Stråkkvartett F-dur, op 96, |
K 28 |
|
”Den amerikanska” |
|
|
David, Thomas Christian (*1925) |
|
|
Trio för flöjt, violin och viola |
K 8 |
|
de Falla, Manuel (1876-1946) |
|
|
Suite Espagnol för violoncell och piano |
K 1 |
|
Gade, Niels W. (1817-1890) |
|
|
Fantasistycken för klarinett & Piano, op 43 |
K 21 |
|
Gabrieli, Giovanni (1557-1612) |
|
|
Sonat för tre basuner och tuba |
K 28 |
|
Genzmer, Harald (*1909) |
|
|
Sonat för flöjt och piano |
K 10 |
|
Grieg, Edvard (1843-1907) |
|
|
Holberg-svit, op 40 |
K 17 |
|
Halvorsen, Johan (1864-1931)/Händel |
|
|
Passacaglia för violin och viola |
K 26 |
|
Hambræus, Bengt (1927-2000) |
|
|
Musik för trumpet, violin och piano |
K 10 |
|
Hashagen, Klaus (1924-1998) |
|
|
Meditation för slagverk |
K 27 |
|
Haydn, Joseph (1732-1809) |
|
|
Divertimento för blåskvintett |
K 16 |
|
Konsert D-dur för flöjt & stråkorkester |
K 15 |
|
Pianokonsert D-dur |
K 23 |
|
Trio för 2 flöjter & violoncell |
K 6 |
|
Hindemith, Paul (1895-1963) |
|
|
Sonat för tuba och piano |
K 2 |
|
Åtta stycken för str.ork, op 44:3 |
K 17 |
|
Honegger, Arthur (1892-1955) |
|
|
Sonatin för klarinett och piano |
K 12 |
|
Hummel, Johann Nepomuk (1778-1837) |
|
|
Kvartett för klarinett och stråktrio |
K 24 |
|
Händel, Georg Friedrich (1685-1759) |
|
|
Sonata g-moll för oboe och piano |
K 23 |
|
Høeberg, Georg (1872-1950) |
|
|
Andante för horn och orgel |
K 9 |
|
Ives, Charles (1874-1954) |
|
|
Violinsonat nr 3 |
K 21 |
|
Jeppesen, Knud (1892-1974) |
|
|
Domine refugium factus es nobis |
K 9 |
|
Josten, Werner (1885-1963) |
|
|
Trio för flöjt. klarinett och fagott |
K 19 |
|
Karkoff, Maurice (*1927) |
|
|
Kvartett för 2 trumpeter, horn och basun |
K 4 |
|
von Koch, Erland (*1910) |
|
|
Concertino för stråkar |
K 14 |
|
Kuhlau, Friedrich (1786-1832) |
|
|
Flöjtsonat G-dur, op 69 |
K 24 |
|
Larsson, Lars-Erik (1908-1986) |
|
|
Concertino för trumpet och stråkar |
K 16 |
|
Missa brevis för bl. kör a cappella |
|
|
Lidholm, Ingvar (*1921) |
|
|
Liten stråktrio |
K 28 |
|
Sonat för soloflöjt |
K 19 |
|
Liebermann, Rolf (1910-1999) |
|
|
Vier chinesische Liebeslieder |
K 19 |
|
Martinu, Bohuslav (1890-1959) |
|
|
Trio för flöjt, violoncell och pianoK 1 |
K 1 |
|
Messiaen, Olivier (1908-1992) |
|
|
ur Les corps glorieux: |
K 9 |
|
Subtilité des corps glorieux |
|
|
Le mystére de la Sainte Trinité |
|
|
Mozart, Wolfgang Amadeus (1756-1791) |
|
|
Adagio och fuga, c-moll K 546 |
K 25 |
|
Eine kleine NachtmusikK 16 |
K 16 |
|
Kvintett Ess-dur horn och stråkkvartett, K 407 |
K 5 |
|
Sonat för fagott och violoncell, K 292 |
K 10 |
|
6 Sånger: Ridente la calma/Un moto di gioia/ |
K 19 |
|
Abendempfindung/Das Veilchen |
|
|
Der Zauberer/Warnung |
|
|
Trio för klarinett, viola & piano, K 498 |
K 15 |
|
Nielsen, Carl (1865-1931) |
|
|
Fantasistycken för piano |
K 6 |
|
Serenata in vanoK 4 |
|
|
Nilsson, Bo (*1937) |
|
|
Zwanzig Gruppen för fl, ob & kl |
K 3 |
|
Paulson, Gustaf (1898-1966) |
|
|
Divertimento för flöjt, violin & viola |
K 17 |
|
Peeters, Floor (1903-1986) |
|
|
Svit för 3 basuner och tuba |
K 28 |
|
Pijper, Willem (1894-1947) |
|
|
Sonat för flöjt och piano |
K 22 |
|
Peterson-Berger, Wilhelm (1867-1942) |
|
|
Sånger: Meine Rosen/Venedig/Ecce homo/ |
K 3 |
|
Zarathustras Rundgesang/ |
|
|
Dionysos-Dityramb (Die Sonne sinkt) |
|
|
Pezel, Johann (1639-1694) |
|
|
Musik för 2 trumpeter, horn och 2 basuner I/II |
K 18 |
|
Poulenc, Francis (1899-1963) |
|
|
Sonat för flöjt och piano |
K 14 |
|
Sonat för horn, trumpet & basun |
K 3 |
|
Prokofjev, Sergej (1891-1953) |
|
|
Pianosonat nr 3, op 28 |
K 7 |
|
Quantz, Johann Joachim (1697-1773) |
|
|
Flöjtkonsert G-dur |
K 16 |
|
Ravel, Maurice (1875-1937) |
|
|
Cinq mélodies populaires grecques |
K 26 |
|
Reger, Max (1873-1916) |
|
|
Stråktrio d-moll, op 141 b |
K 22 |
|
Respighi, Ottorino (1879-1936) |
|
|
Il Tramonto Lyriskt poem för |
K 7 |
|
sopran och stråkkvartett |
|
|
Rosenberg, Hilding (1892-1985) |
|
|
Sonat för soloklarinett |
K 27 |
|
Roussel, Albert (1869-1937) |
|
|
Sinfonietta, op 52 |
K 25 |
|
Scarlatti, Alessandro (1660-1725) |
|
|
Kantat för sopran, obl. flöjt & continuo |
K 15 |
|
Schuller, Gunther (*1925) |
|
|
Duo sonata för klarinett & basklarinett |
K 17 |
|
Schmidt, Ole (*1928) |
|
|
Kvartett för 2 trumpeter, horn och basun |
K 21 |
|
Schreiber, Josef (1900-1981) |
|
|
Sonat för soloviola |
K 22 |
|
Stravinsky, Igor (1882-1971) |
|
|
Tre stycken för soloklarinett |
K 3 |
|
Studer, Hans (1911-1984) |
|
|
Concertino för flöjt och orgel |
K 13 |
|
Söderlundh, Lille Bror (1912-1957) |
|
|
Liten svit för klarinett och piano |
K 2 |
|
Thomas, Karl (*1923) |
|
|
Pezzi brevi för violoncell |
K 24 |
|
Turina, Joaquin (1882-1949) |
|
|
Poema en forma de canciones |
K 26 |
|
Valentino, Giuseppe (ca 1680-ca 1740) |
|
|
Violinsonat |
K 10 |
|
von Weber, Carl Maria (1786-1827) |
|
|
Trio för flöjt, violoncell och piano |
K 12 |
|
Welin, Karl-Erik (1934-1992) |
|
|
Visoka per sei strumenti |
K 20 |
|
Vinter, Gilbert (1909-1969) |
|
|
Två miniatyrer för blåskvintett |
K 26 |
|
Vivaldi, Antonio (1675-1741) |
|
|
Concerto g-moll för 2 vcl & stråk.ork |
K 18 |
|
Sinfonia dell’ opera ”Olimpiade” |
K 23 |
|
Varèse, Edgard (1885-1965) |
|
|
Density 21,5 för soloflöjt |
K 2/4 |
|
Warlock, Peter (1894-1930) |
|
|
Capriol-svit för stråkar |
K 14/16 |
|
Wolf, Hugo (1860-1903) |
|
|
Sånger: Der Gärtner – |
K 1 |
|
Das gemalt all’ Deine Reize wären |
|
|
Führ mich, Kind, nach Betlehem |
K 13 |